Osregn i Shanghai

Shanghai ar en helt galen stad. En djungel av skyskrapor, 19 miljoner invanare (andra staden i Kina) och byggen sa langt ogat nar. Vi ligger fortojda mitt inne i stan och fran bryggan dar jag nu sitter kan jag se de gamla kolonialpalatsen pa vastra flodstranden och de nybyggda skyskraporna i Pudong pa den ostra.
Jag var iland i Shanghai igar kvall. Osregn, plus 6 grader. Jag och Ivan, min vaktkollega fran Kroatien, tog shuttle bussen in till stan. Vi var enda passagerarna i bussen, och vi hann inte ens resa oss fran bussatet innan den forsta kinesforsaljaren var over oss:
-”Umblellaaaahhhh!!!... ...paaajv dollaaaalls!”
Sa lampligt; ett kinesparaply mitt i osregnet.
”You will get three dollars for the umbrella!”
“Nonononononono! PAAAJV!”
“Four?”
“Poooorr! Okeokeokeoke!”
Deal, vi koper var sitt paraply for fyra dollar och ger oss ivag i regnet. Innan vi lyckas gora oss kvitt forsaljaren har hann hunnit visa oss klockor, planbocker halsdukar och en hel del annat krimskrams han har med sig.
Vi traskar mot Nanjing Road som ar shoppinggatan nummer 1 i stan. Vrakiga butiker i massor, Ferrari och Porsche forsaljare vagg i vagg. Vi tittar runt en stund pa jakt efter en I-pod till Ivan, men inser snart att det mesta ar dyrare i Shanghai an pa andra platser. I-poden far vanta till Hong Kong.
Vi blir liggandes tva dagar i Shanghai innan vi far vidare till Hong Kong dar det ska bytas passagerare. Det blir en resa till upp till Tianjin. Sen bar det av mot Europa.

Japanska Lotsar

Vi har stiftat bekantskap med japanska lotsar under den gangna veckan. Vi kom fran Korea, och passerade in i det japanska innanhavet mellan oarna. Och dar maste man sa klart ha lots. Det ar bara det att alla japanska lotsar verkar ha passerat bast fore datum for lange sedan bade vad galler alder i storsta almannhet och arbetsmetoder i synnerhet.
Detta fartyg, liksom de flesta moderna passagerarfartyg, har en utomordentligt omfattande navigerings och manoverutrustning som tillater att bygget rattas i de mest svartillgangliga vatten under de mest besvarliga forhallanden. Utmarkt! Fast det tjanar foga med en 80 arig japansk lots bakom styret. Han star likval framme vid vindrutan och gapar sina order. Och nar han fragar for tjugonde gangen vad fartyget heter kan man med ratta tycka att det ar nog. Det tycker i alla fall jag.
Naval, vi redde ut det hela och imorgon kommer vi till Shanghai. En ny natt med lotsar uppfor gula floden, denna gang med Kineser. Fast dom brukar vara ganska bra.

Nu har vi varit langst inne i gula havet och vant, i Tianjin som ligger alldeles vid Beijing. Kallt som tusan for att uttrycka saken milt och det ar fler an jag har ombord som fragar sig vad vi gor har i stallet for att cruisa runt vid Bali eller nagon liknande varm destination. Dessutom stotte vi pa byrakratikinas samsta sida i Dalian. Fartyget forsenades 4 timmar av Kinesisk immigrationspolis. Orsaken? Nagon stampel sakandes i ett pass och nagra nuffror var fel i en lista. Tank vad man kan stalla till for en sadan sak...
Ombord pa fartyget finns det ett femtiotal nationaliteter, och av allt folk ombord ar jag ende svensk. En Norsking fran Aalesund ar har ocksa sa vi forsvarar de skandinaviska fargerna sa gatt vi kan. Fast snart kommer det forstarkning – den nye kaptenen ar svensk och han kommer ombord om ett par veckor. En gammal Star Cruiseare ar det visst och jag hoppas sa klart att jag ska kanna igen hans arbetsmetoder.

Nu borjar livet aterga till det normala. Vi har haft en slang av vinterkraksjuka ombord, och pa ett fartyg med en massa folk pa liten yta resandes mellan manga lander sa tas det inte latt pa den saken. Ett hysteriskt desinficerande av mikrober som ingen ser eller kanner forran det gurglar till i magen. Hamnmyndigheterna ar inte mindre pa sin vakt. I varje hamn valler det ombord en arme av halsoinspektorer som vander ut och in pa allt vad halso och sanitetsaktiviteter anbelangar. Jag har dock klarat mig undan hela cirkusen och kanner mig nojd med det...
Magkrampor eller inte sa har i alla fall fartyget kommit till Kina igen, och nu ar det norra Kina vilket betyder iskallt vader sahar ars. Minus 6 och isande nordvind. Varfor ar vi inte pa Bali fragar man sig, men det har man sa klart inget inflytande over. Hur som helst sa varar det inte sa lange. Imorgon nar vi Tianjin vilket ar andhallplatsen pa den har linjen. Sen bar det av soderut igen.

Idag ar det den 9 februari och baten ligger i Osaka i Japan. Utanfor bryggan ser jag en djungel av skyskrapor och en ilsket gul smog ligger som ett lock over hela bygget- en godtycklig asiatisk stad alltsa, och fran radion skvalar japansk popularmusik.
Osaka ar den andra hamnen i Japan. Vi var i Hiroshima igar, staden som sags finnas pa listan over varldens 200 vackraste. Vad sager da det? Naturligtvis ingenting alls. Jag kan inte ens tanka pa 200 stader jag skulle vilja besoka. Da intresserar nog Osaka mer, eller snarare narbelagna Kyoto. Det ar en stad som till skillnad fran Osaka och Hiroshima klarade sig undan allt bombardemang under andra varldskriget.
Nagot betydligt roligare an Osaka och Hiroshima ar maten ombord. Fartyget rakar ha fem stjarnor i kvalitetsratingen och koket ar inget undantag. Lite sydeuropeisk stil ar det eftersom vi har en hel del greker ombord. Inser att jag nog far prangla in lite bilder ocksa. Ord gor knappast rattvisa at kaket...
Hej sa lange...

Ombord

Sa var man da ombord pa det otroliga fartyget Azamara Quest, en riktig lyxkryssare. Vad hittar man da har?
Lyx i langa banor. Den ena vestibulen flottare an den andra, massor av konst och sa vidare...
Fornama damer - javisst, blahariga dito, knappast. Tyskar - massor. Paraplydrinkar annu fler...
Vad man trodde att man inte skulle hitta - en harpa och tva flyglar sa har langt...
Faryget har massor av olika kategorier av besattning, bland annat en massa musiker. Vad jag kan hora nar jag passerar till matsalen sa ar dom ganska duktiga. Bach dalar ner fran dacket ovanfor via just den dar harpan...
Tva hamnar har hunnits med, Shanghai och Pusan i Korea och nu har vi vant staven mot Japan och Hiroshima och Kyoto.