Lite om tillvaron ombord handlar det idag. Vi har tva massar pa fartyget. En for manskapet och en for dom som inte raknas som manskap – befal, inhyrd underhallningspersonal, administratorer et cetera. Maten ar utmarkt, massor att valja pa, fin frukt och flotta bakverk. I den mass dar jag ater jobbar tva personer, Edward fran Manila pa Philippinerna och Mickey fran Indien. Jag pratade med Edward idag pa lunchen och han undrade vad jag tjanade och hotade med att inte ge mig mat om jag inte berattade vad jag har i lon. Jag kontrade med en motfraga: ”Vad tjanar du, Edward?” Svaret kom bums, ”500 dollar per manad”. Edward och Mickey borjar sina arbetsdagar klockan 6 pa morgonen varje dag i 7 manader. Dom slapar in mat, ut med disk, kankar ut tomma karotter, lagger upp till alla som ater dar, haller rent osv.... Massen stanger klockan halv nio och om dom har tur ar dom fardiga vid halv 10 pa kvallen. 14 timmar per dag jobbas det. Edward kande sig lite trott idag, men var samtidigt pa gott humor eftersom han fick lon igar. ”Slavlon!!” ar den helt naturliga ryggradsreflexen. Fast a andra sidan: Hade Edward slitit hemma i Manila hade han troligen bara tjanat 150 dollar per manad for samma arbete. Nagot att ha i minnet for den som tycker att finansklimatet hemma i Sverige ar dystert.
Jag talade inte om for Edward vad jag tjanar, men Mickey ryckte ut till min raddning och slangde ur sig en siffra som jag samtyckte till. Sa jag fick mat idag ocksa...

Det lilla fartyget till kaj i Shanghai

I gar kvall fick jag en smak av lyxlivet ombord. Jag blev bjuden pa middag i den flotta restaurangen pa deck 10. Visserligen kan jag ga och ata dar nar jag vill, men det blir liksom inte av om det inte ar nagot sarskilt tillfalle. Men det var det igar kvall. Det var ett sallskap fran Hong Kong som firade en fodelsedag med middag. En sadan middag som skulle ga pa 1000 spann pa en krog iland. Minst. Paraden av ratter: Boullabaise som oppningsratt. Skaldjurstallrik med hummer, rakor, och ostron. Smaskens. Huvdratt: Tonfisk med Wasabikram och reducerad balsamvinagersas. Och till efterratt Crème brûlée. For sakerhets skull bestallde jag tva efterratter: Det blev Suffle pa Grand Manier ocksa… Och sa fodelsedagstarta. Det fina ar ju att all mat ingar i priset aven far gasterna sa det var bara att peka i menun och lata kyparna langa in ratterna. Vilket Kalas!
Jag har hunnit med att bekanta mig med Osaka ocksa den gagna veckan. Jag tog taget in till stan och jag maste erkanna att jag aldrig kannt mig sa borta tidigare. Alla skyltar pa Japanska och ett gytter av gator. Jag lyckades i alla fall hitta en sushibar innan det var dax att ta sig till baka till baten igen. Det blir ganska korta besok i land eftersom jag bara har atta timmar mellan arbetspassen.

Pramar sa lang ogat kan se

Under den gangna veckan har det farits Shanghai – Hong Kong tur och retur. En liten smak av den varme som vantar efter denna andra tur till Norra Kina som vi nu inlett. Kallt ar det och det ar manga passagerare som ar besvikna over att inte kunna sitta pa soldeck i varme. Istallet ar det inomhus som galler far det har varit bade blasigt och regnigt de senaste dagarna.
Nu ar jag i alla fall i Shanghai igen och man forundras verkligen over denna plats. Pa floden ar det ett lammeltag av pramar med grus och timmer, iland syns det en skog av byggkranar och skyskrapor. Jag har varit pa bryggan hela eftermiddagen och inte en enda stund har trafiken pa floden upphort. Man skulle kunna tro att kineserna haller pa att flytta hela Kina vasterut.
Om drygt tva timma ska vi ge oss ivag till Korea och maste da korsa denhar myriaden av kinespramar som valler uppfor floden. Vi far val se hur det gar.